Skolsystemets framväxt

Skolsystemets framväxt

De första akademierna uppkom i Grekland på 400-talet före Kristus. Akademeia var ursprungligen namnet på en lund där intresserade elever undervisades i filosofi, fysik, matematik, etik och retorik med mera, av filosofer som Platon, Sokrates och Aristoteles. På medeltiden togs sedan traditionen vidare till de första organiserade läroanstalterna i form av klosterskolor. Klosterskolorna var dock inte för alla då undervisningen bedrevs på latin ända fram till 1500-talet. Endast de bättre bemedlade hade tillgång till utbildning.

Barn på gods och gårdar undervisades hemma av privata lärare – guvernanter, i språk, filosofi och matematik beroende på vad den sociala ställningen ansågs kräva för kunskaper. Adelns kvinnor ansågs exempelvis betjänta av konsten att sy, dansa och konversera. På 1100-talet började universiteten växa fram i Europa för att utbilda präster och ämbetsmän. Universiteten hade fyra fakulteter: den filosofiska, den teologiska, den juridiska och den medicinska fakulteten. I Sverige kom det första universitetet på 1400-talet.

Undervisning för präster och i kristendom

För att utbilda nya präster hade varje domkyrka en egen domskola, eller katedralskola som det också kallades, där eleverna först läste fyra år och sedan ett två-årigt prästseminarium innan de var redo att läsa teologi på universitetet. Domskolorna utvecklades sedan till de gymnasier, eller högre allmänna läroverk, som inrättades på 1600-talet. Det infördes studentexamen i form av kunskapsprövning för att kunna läsa vidare på universitet för att förhindra att adelns barn tog upp alla platser.

På 1600-talet infördes i Sverige en allmän undervisningsplikt. Kyrkan var stark och ville främst att alla medborgare skulle vara bevandrade i kristendom och den protestantiska tron. Ända fram till år 1919 var alla barn tvungna att lära sig Luthers lilla katekes. Först var det kyrkan ensam som ansvarade för undervisningen men på 1700-talet ålades föräldrar enligt lag att lära sina barn läsa. Prästen undervisade i kristendom och vanligtvis stod klockaren för läs- och skrivundervisningen.

Mot en obligatorisk skola

Dessutom fanns en stor grupp kringvandrande lärare som undervisade barnen mot betalning. Undervisningsplikten gällde alla, både äldre och yngre, och prästen kom hem och höll husförhör. Av husförhörsprotokollen kan man se att läskunnigheten var stor redan innan den obligatoriska folkskolan införande på 1800-talet men år 1824 infördes allmänna folkskolor i Sverige. Man såg behovet av utbildad arbetskraft och beslutade att varje socken skulle ha minst en egen skola.

Med en växande befolkning såg man även med oro på att de lägre klasserna, ett jordbruksproletariat, började växa fram och detta behövde fostras. Bönderna var dock inte intresserade av att skicka sina barn till skolan. De ansåg att barnen behövdes på gården och att de kunde lära sig hemmavid. Bara cirka hälften av barnen skickades till folkskolan. Därför infördes den allmänna skolplikten år 1884. Den obligatoriska skolan var då sexårig, idag är den nioårig.

Olika examina

Först år 1870 fick kvinnor rätt att avlägga studentexamen och alltså läsa vidare på högre utbildning. Universitet fanns då förutom i Uppsala även i Lund och vid 1800-talets slut startade Göteborgs och Stockholms högskolor. I mitten av 1950-talet fick dessa status som universitet samtidigt som en del nya högskolor tillkom på fler orter. Under andra hälften av 1900-talet tillkom fler fakulteter än de ursprungliga fyra, såsom exempelvis samhällsvetenskapliga, humanistiska, naturvetenskapliga eller datavetenskapliga.

Det finns flera olika högre examina. Högskoleexamen är tvåårig, kandidatexamen treårig. Magisterexamen kräver ytterligare ett år och en master är en tvåårig påbyggnad på kandidatexamen. Högskolan är idag öppen för alla som har gått ett högskoleförberedande program på gymnasiet. Den som inte har slutbetyg har också möjlighet att läsa in gymnasiet som vuxen på en kommunal vuxenutbildning. Det har också vuxit fram andra vägar att gå genom åren för den som vill skaffa sig en utbildning.

En folkrörelsebaserad skola

De första folkhögskolorna startade redan på 1800-talet i Norden men på 1900-talet växte folkhögskolorna fram för de som inte fått plats i det formella utbildningssystemet. Folkhögskolornas framväxt är starkt förknippad med demokratins utveckling och många folkhögskolor hade starka kopplingar till de olika folkrörelserna som nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och idrottsrörelsen. Vissa utbildningar finns idag enbart att läsa på folkhögskola, som till exempel fritidsledare. Folkhögskola kan också ge behörighet till studier på högskola eller universitet.

Fler möjligheter

En mängd olika reformer har skett på skolområdet. Gymnasieskolan är fortsatt frivillig men så gott som alla fortsätter till gymnasiet, även om inte alla går ut med fullständiga gymnasiebetyg. På 2000-talet blev det också vanligt med KY-utbildningar, kvalificerad yrkesutbildning, numera YH-utbildning, Yrkeshögskoleutbildning. Det är utbildningar särskilt framtagna för att matcha behovet på arbetsmarknaden och är en blandning av högskola och annan eftergymnasial utbildning. Det finns alltså många utbildningsvägar att gå som har vuxit fram genom åren.

admin
admin

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *