Utvecklingen inom utbildning och skolväsendet

Utvecklingen inom utbildning och skolväsendet

De allra första skolorna och lärarorganisationerna bildades under 1800-talet och var så kallade folkskolor där barn undervisades i olika basämnen. Redan innan detta, på 1600-talet, hade flera tankar och idéer om undervisning uppstått. Bland annat beslutades inom flera samhällen att barn skulle lära sig läsa, skriva och räkna. Att alla skulle undervisas inom kristendomen var också en viktig faktor och därför stadgades det inom flera socken att kyrkoherdar skulle lära upp barn och unga.

I slutet av 1700-talet fanns det lite drygt 150 skolverksamheter i Sverige och de flesta drevs då av medel från donationer. När det under tidigt 1800-tal klubbades igenom av riksdagen att folkundervisningsreformer skulle finnas i samhället, var det främst riktat mot adeln men allt eftersom blev denna undervisning även tillgängligt för bondesamhället. År 1878 blev skoltiden reglerad och det blev då bestämt att en skolgång skulle pågå i 6-7 år.

Teacher and children looking at globe

Universitet

För de som ville och kunde fortsätta sina studier på en högre nivå efter grundskolan fanns universitet. Dessa läroverk uppkom allra först så tidigt som på 1100-1200-talet och fanns främst i Paris, Frankrike, dit en del svenska studenter skickades. Det fanns då fyra fakulteter att välja mellan och dessa var medicin, juridik, teologi och filosofi. År 1477 grundades dock det första universitetet i Sverige vilket var Uppsala Universitet.

Under 1700-talet fanns det hela fem universitet i Sverige men redan år 1815 hade dessa skurits ned till endast två och de som då fick stå kvar var i Uppsala och Lund. Likt som idag krävdes det en viss grad av tidigare utbildning för att få bli antagen till ett universitet. De som ansökte skulle ha genomgått studier i både dom-, folk- eller katedralskola och därefter en gymnasieskola.

Utbildning för pojkar och flickor

Utbildningsmöjligheterna för pojkar och flickor såg förr i tiden väldigt olika ut. Det var oftast pojkarnas utbildning som prioriterades och många valde att skicka iväg sina söner för högre utbildning även om flickorna var minst lika duktiga. Det ansågs då viktigare att flickorna i familjen stannade kvar i bostaden och hjälpte till i hemmet med att bland annat laga mat, städa, sy och andra vardagliga hushållssysslor som många pojkar var befriade från.

Redan under 1800-talet uppkom dock möjligheter för flickor att vidareutbilda sig i Sverige. Den första gymnasieskolan för flickor som även fick ge ut studentexamen år 1874 blev Wallinska flickskolan i Stockholm som startades år 1831. I Göteborg fanns också Fruntimmersföreningens flickskola som bildades redan år 1815 och denna skola var särskilt inriktad att hjälpa fattiga flickor få en utbildning. År 1873 medgavs kvinnor även att få universitetsutbildning i Sverige.

Skolan idag

Även om det finns flera likheter mellan skolväsendet från dåtiden med de skolor som är verksamma i Sverige idag, är skillnaderna betydligt större. Det finns fortfarande en skolplikt men denna är nu på nio år, det vill säga från lågstadiet till högstadiet. Därefter är gymnasiet och vidare universitetsutbildning valfritt. Idag finns det dessutom betydligt fler skolor runt om i landet, detta gäller allt från förskolor, privat- och folkskolor, gymnasium och universitet.

Det betygssystem som fanns förr skiljer sig även rejält med det vi har i skolor idag. Förr i tiden var det vanligt att barn och ungdomar fick betyg i bland annat uppförande och hur ordningsamma de var under lektionstid. Detta är inget som existerar idag utan nu ligger allt fokus på hur eleverna presterar i de olika skolämnena som lärs ut. En sak som kommit tillbaka är dock betygssystemet som sedan år 2011 går från A-F.

Ämnen som har tagits bort

Många av de skolämnen som fanns förr har tagits bort då de inte längre är aktuella och andra har döpts om och moderniserats. Kristendomskunskap är ett exempel på ett ämne som inte längre finns men istället finns religionskunskap där elever lär sig om fler religioner och inte bara kristendomen. I dagens skolor finns det dessutom fler chanser för elever att lära sig ett annat språk och det har implementerats fler “moderna” kurser likt datorkunskap och teknikundervisning.

Sammanfattning

Det har skett flera stora förändringar inom det svenska utbildningssystemet och skolväsendet sedan skolans uppkomst. De främsta ligger bland annat inom just tillgängligheten för utbildning för båda könen samt i antalet skolor samt vilka ämnen som undervisas och hur skolplikten har anpassats. Idag finns det dessutom möjlighet att få studiestöd i form av CSN för de som studerar på högskola och universitet och du kan alltid läsa upp betyg eller plugga vidare som vuxen via Komvux!

admin
admin

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *